Faktablad
Definition: Äldre stig eller väg genom våra marker.
Äldre väg, Skjur, Tävelsås socken. Fägata, östlig riktning, Stenslanda, Tävelsås socken.
Foto 2005 © Björn Möller. Foto 2005 © Björn Möller.
Äldre väg, annan vinkel, Skjur, Tävelsås socken. Och Fägata enligt ovan,västlig riktning, Stenslanda, Tävelsås socken.
Foto 2005 © Björn Möller
Äldre väg, N-NV om Vislanda, Vislanda socken. Och äldre väg som leder upp mot gården som syns på första fotot av fägata, Stenslanda, Tävelsås socken.
Foto 2005 © Björn Möller
Äldre väg. Här är den gamla vägbanken delvis sönderkörd Naturen tar tillbaka en väg, Furuby socken.
i dess vänstra kant och nu ligger den granne med en Foto 2006-05-05 © Björn Möller
betydligt modernare väg som ligger lägre än den äldre
vägen. En sådan här skada borde återställas.
Foto 2005 © Björn Möller
Hålväg, förmodligen från Virestad socken.
Fotograferad i hällregn och mulet väder mitt i tätt skogsparti.
Foto 2005 © Björn Möller
Två hålvägar från Moheda socken. Ungefärligt läge: ca 500 m N om Moheda, Ö om järnvägen.
Foto 2009-november © Björn Möller
Vänster: Här är vägen som leder upp mot den nedlagda gården Torparens väg till huset i Slagerstorp
Krunan i Taxås naturreservat. Älmhults kommun.
Foto 2014 04 29 © Björn Möller Foto 2013 09 25 © Björn Möller
Vägen till torpet gick mitt över åkern bort till den oländiga Fägata i Moheda socken. Synlig från större väg.
marken där huset en gång stod. Moheda socken.
Foto 2009 10 09 © Björn Möller Foto 2009 10 09 © Björn Möller
Väg i Våraskruv, Uppvidinge kommun.
Foto 2013 05 24 © Björn Möller
Kommentar: Avser t.ex. pilgrimsvägar, kyrkvägar och fäbodvägar/-stigar (buvägar), men även hålvägar, kavelbroar samt äldre vägbankar och banvallar. Avser inte brukningsväg/markväg. Hålvägar har uppstått genom att en ”ränna” nötts upp genom användning och vattenerosion. Hålvägar är vanligast i lätteroderad och sluttande mark. Kavelbro utgörs av en rad runda eller kluvna slanor/stockar lagda intill varandra tvärs över vägen/stigen för att uppnå bärighet för transport över t.ex. sank mark. Ibland är kavelbrons slanor lagda på underliggande stockar i vägens riktning. Vägbank används för äldre vägsträckning som är uppbyggd till en bank av sand, ris, slanor, grus, sten etc.
Anmärkning: Vägar ger dagens skogsvandrare möjlighet att ta sig fram på ett bekvämt sätt i skogen. Ofta kan man finna andra kulturlämningar i anslutning t.ex vilostenar och vallstenar med ristningar, offerkast eller träd med tradition. Du kan även finna väghållningsstenar och milstenar längs vägsträckningen. Vägar och gamla stigar i markerna vittnar om tidigare kontaktvägar.
Vad gäller fägatan, överst till höger, så börjar den mellan å ena sidan det nedlagda sågverket i norra Stenslanda och å andra sidan löper den ut strax före Gunnarsryd gravfält där vägen ansluter i nordväst som en vanlig skogsväg. Den moderna landsvägen är således en ny vägsträckning som går från avtaget vid nyss nämnda Gunnarsryd (Ö – V) fram till vad som påstås ha varit gamla skolan i Stenslanda. Skolan är i sig helt omöjlig att skönja i dagsläget och exteriört sett är den i så fall totalförstörd.
Den gamla sträckningen skiftar utseende och försvinner bitvis helt, men sträckningen i stort kvarstår och avslöjar vad det är för väg. Vägsträckan är uppskattningsvis ca 1 km lång och löper genom skogen. På vissa ställen helt förstörd och den ansluter i fägatan som sedemera, närmre samhället, stryker förbi ladugården på bilden, passerar ett nedlagt sågverk och landar på Stenslanda -Tävelsås vägen.
Då vägarna alltid har gått fram genom landskapet och saknat beläggning så slets den ner så småningom för att ibland slutligen överges eller moderniseras. Hålvägarna syns idag mestadels i sluttningar och på lite mjuk mark där många färdats genom seklernas gång. Vagnar användes ytterst sällan i äldre tider, utan mera efter 1600-talet och då var hålvägarna för smala. Den ”moderna” vägen ligger ofta ganska nära medan hålvägen vanligen är varaktigt övergiven och kan skymta som ett slingrande u-format dike men utan vatten. De kan vara från 2 – 5 dm djupa och går här i Småland genom skogsmarken.
Gamla stigar i skogsmark vittnar om tidigare kontaktvägar. De ger också dagens skogsvandrare möjlighet att ta sig fram på ett bekvämt sätt i skogen. Ofta kan man finna andra kulturlämningar i anslutning till stigarna: vilostenar och vallstenar med ristningar, offerkast eller träd med tradition. Utmed gamla vägar kan Du finna väghållningsstenar.
Andra sakord: Färdväg annan, Hålväg, Kavelbro/spång, Vägbank
Råd till markägare:
Undvik att i möjligaste mån göra så att kör- eller släpskador uppstår över fynden. Utför inte någon maskinell markberedning eller plantering på själva lämningarna.
Tag gärna bort träd vid lämningen så att dessa inte skadas av rötterna eller när träden sedemera faller. Var aktsam om det som ortens förfäder har slitit ont med att få till.
Mer detaljerade råd kan du få av skogsvårdskonsulenterna på skogsvårdsstyrelsens distrikt – varje lämning är unik och ger speciella möjligheter att skapa en värdefull kulturmiljö!
Grundregeln är att de enskilda objekten skall skyddas vid skogliga åtgärder.
Undvik maskinell markberedning på själva lämningen.
Lämna gärna ett antal 1,3 m höga stubbar runt lämningen så den syns även på vintern.
Planera gärna lämningen som en miljö inför framtiden.
Tänk över vilka kvarvarande kulturväxter Du vill skydda och vilka trädslag Du vill gynna på sikt. Och utför de åtgärder som främjar dessa.
Lövträd och hamlade träd framhäver platsens karaktär av kulturlämning.
Gör gärna lämningen mer synlig genom att ta bort något extra träd invid lämningen vid röjning och gallring.
Våra skogar är fulla av spår som föregående generationer lämnat efter sig. Skogen är därför en del av det oersättliga historiska arkiv som finns. Bevara detta arkiv på bästa möjliga sätt till de som kommer efter Dig!
Faktablad – Väg, Fägata, Hålväg
Skog och Historia Fornminnen och Kulturminnen – Fornlämningar och Kulturlämningar … Projektet Skog och Historia visar oss var torplämningar, minnesmärken, tjärdalar, vägar, varggropar, m fl står att finna i våra marker i Kronobergs län.