Torplämning – Husgrund, Ekonomibyggn.grund

Faktablad

(Torplämningssidan kommer att innehålla foton på enheter, såsom: Husgrund, Ekonomibyggnadsgrund. Följande har egna flikar: Backstugor, Brunnar, Jordkällare.)

 

 

Definition:

Lämningar efter mindre bebyggelseenhet (jordbruksenhet), som inte skattlagts. Samt lämning eller ruin efter enstaka byggnad från historisk tid. (Observera att en torplämning inte bara är själva huset utan även allt som finns på dess s k fastighet./anm. Björn M)

  
Torplämning nära Kubbleryd, sydväst om Osaby             Torplämning i östra delen av Ljungby kommun
Tävelsås socken. Foto 2005 © Björn Möller.                    nära Vislanda. Foto 2005 © Björn Möller.
                                                                        

 

Kommentar: Kulturlämningar som skyddas av skogsvårdslagens §30 är t ex lämningar av 1800-tals torp, kolbottnar och kolarkojor. Torpet består inte bara av husgrunden med spisröset – här finns ofta jordkällare, grund efter ladugård och uthus, vattenkälla, stenröjd åkermark med röjningsrösen och slåttermark, stenmurar coh gärdesgårdar. Husgrunden, vattenkällan och ekonomibyggnaderna är samlade runt det gamla gårdstunet. Kanske leder en fägata in till ladugården. Ett större vårddträd finns dessutom ofta på gården. Kulturlämningar skall så långt det är möjligt behandlas med samma hänsyn som fasta fornlämningar, men §30 i skogsvårdslagen ger utrymme för undantag. Kulturlämningar berör i allmänhet så små ytaor att det inte kan hävdas att markanvändningen avsevärt försvåras.

Andra sakord: Torplämning, Bebyggelselämning annan, Fiskelägestomt, Bergshistorisk lämning annan, Gruvlämning annan, Hyttlämning annan, Järnbrukslämning/-ruin, Ruin annan/ruinkulle.

Anmärkning: Varken förr eller senare har det bott så mycket folk på skogen som det gjorde från senare delen av 1700-talet till tidigt 1900-tal. De många torplämningar som hukar under granarna idag är minnesmärken över dessa människors odlarmöda. Vissa torp- och andra bebyggelselämningar betraktas idag som fasta fornlämningar, de övriga skyddas av skogsvårdslagen. Torpet består inte bara av husgrunden med spismursröset – här finns ofta jordkällare, grund efter ladugård och uthus, vattenkälla, stenröjd åkermark med röjningsrösen och slåttermark, stenmurar och gärdesgårdar. Husgrunden, vattenkällan och ekonomibyggnaderna är samlade runt det gamla gårdstunet.  Kanske leder en fägata in till ladugården. Och ofta står det s k vårdträdet kvar och visar att här är något speciellt. Ibland ser man syrener, och f d trädgårdsväxter.

Grundregeln är att de enskilda objekten skall skyddas vid skogliga åtgärder. De får inte köras sönder, risas ner eller markberedas. Undvik all maskinell markberedning på själva gårdstunet. Dra inte stickvägar eller skyddsdiken över lämning­arna. Träd på lämningarna bör tas bort, men så skonsamt att ­lämningen inte skadas. Plantera inte i eller på själva lämningen eller så nära lämningen att trädrötter på sikt kan skada den!

Planera gärna torplämningen som en miljö inför framtiden.
Om det gamla skogsbrynet fortfarande är synligt kanske du kan lägga en stickväg där. Den öppna ytan kan hjälpa till att bevara områdets karaktär av gränszon. Tänk över vilka kvarvarande ­kulturväxter Du vill skydda och vilka trädslag Du vill gynna på sikt. Lövträd fram­häver torpets karaktär av kulturlämning. ­Gårdstunet och kanske till och med hela inägomarken skulle kunna bli en framtida lövmiljö. Resonera med skogsvårds­­konsulenten om vad som är lämpligt i det speciella fallet.

 

 

Råd markägare:

Undvik att i möjligaste mån göra så att kör- eller släpskador uppstår över fynden. Utför inte någon maskinell markberedning eller plantering på själva kolbottnen. I anslutning till många kolbottnar finns det rester av kolarkojor med mer eller mindre raserade spisrösen. Lågkapa de träd som växer på kojruinen och undvik att mark­bereda och plantera direkt på kojan.

Passa på att ta bort sly och buskar från lämningarna då området röjs. Kring torplämningen kan dock finnas gamla kulturväxter som bör sparas, t ex aplar, vinbärsbuskar och blommor. När du gallrar ett område med kulturlämningar, passa på att gallra bort träd som står på eller i lämningen. En gran som växer i ett spismurröse kommer förr eller senare att rasera röset, antingen genom sin storlek eller genom att den ev. blåser omkull. Stenmurar, jordkällare och dammvallar kan förstöras på samma sätt. Gallra gärna bort något extra träd för att göra lämningen synligare. Vissa torp- och bebyggelselämningar betraktas idag som fasta fornlämningar, de övriga skyddas av skogsvårdslagen.

 

Grundregeln är att de enskilda objekten skall skyddas vid skogliga åtgärder.

Undvik maskinell markberedning på själva lämningen.

Lämna gärna ett antal 1,3 m höga stubbar runt lämningen så den syns även på vintern.

Planera gärna lämningen som en miljö inför framtiden.

Tänk över vilka kvarvarande ­kulturväxter Du vill skydda och vilka trädslag Du vill gynna på sikt. Och utför de åtgärder som främjar dessa.

Lövträd och hamlade träd fram­häver platsens karaktär av kulturlämning.

Gör gärna lämningen mer synlig genom att ta bort något extra träd invid lämningen vid röjning och gallring.

Våra skogar är fulla av spår som föregående generationer lämnat efter sig. Skogen är därför en del av det oersättliga historiska arkiv som finns. Bevara detta arkiv på bästa möjliga sätt till de som kommer efter Dig!

Faktablad – Torplämning – Husgrund mm

Skog och Historia Fornminnen och Kulturminnen – Fornlämningar och Kulturlämningar … Projektet Skog och Historia visar oss var torplämningar, minnesmärken, tjärdalar, vägar, varggropar, m fl står att finna i våra marker i Kronobergs län.