Kvarnlämning / Dammvall

Faktablad

 

Definition: Lämning efter anläggning för malning av (främst) säd.

 

Kvarnen som låg bakom bron är riven sedan länge, det enda som återstår är dammluckorna som fördelar vattnet nedför de olika fårorna. Gamla Öjabyvägen, Växjö. Foto 2005 © Björn Möller.

Foto 2005 © Björn Möller.

 

Foto 2005 Copywright Björn Möller

 

 

Vänster bild: Södrekvarn, Furuby socken, Och Höger bild: Kvarnrester mot Öjaby utefter gamla vägen (Helgevärmavägen).  Bilder: Foto 2005 © Björn Möller

Kommentar: Avser lämning efter vattendrivna kvarnar och väderkvarnar, och innefattar grunder, vattenrännor, kvarnstenar, dammvallar.
Andra sakord: Hjulgrav, Kvarnlämning/-ruin, Skvaltkvarn, Väderkvarn.

 

Anmärkning: På ekonomiska kartan kan man se samfälligheter som ligger i anslutning till mindre vattendrag. Här kan det ha funnits en samfälld kvarn, eller någon annan vattendriven arbetslämning som såg, stickhyvel eller stamverk.

Vissa vattendrivna arbetslämningar betraktas idag som fornlämningar, de övriga skyddas av skogsvårdslagens hänsynsparagraf.
Skvaltkvarnar har varit i bruk i vårt land åtminstone från medeltid och fram till vår egen tid. De utnyttjade kraften i små vattendrag, och kunde anläggas nära bosättningarna. De visar på lokal vattenbyggnadsteknisk kunskap. Skvaltkvarnlämningarna består ofta av en mindre dammvall som kan ligga en bra bit ovanför, en mindre fördämning över bäckfåran varifrån vatten till vattenrännan tappades, lämningar av stenfundament till vattenrännan till skvaltkvarnhjulet, en kvarnplats som ofta syns som en utvidgning och fördjupning i bäckfåran. Ibland är också några av stenarna till grunden synlig.
Kvarnstenarna kan vara kvarnlämnade på platsen.

 

Förändring i Kårestad 1838 kontra 2004 För att studera landskapsförändringarna i Kårestad by använde vi oss av storskifteskartan från 1776 och jämfört med ekonomiska kartan från 1950-talet samt dagens karta från ca 2004. För området närmast kvarnen har vi även använt oss av 1838 års laga skiftes karta.
Kvarnområdet för Kårestad by bestod av två kvarnar och en såg. En kvarn tillhörde Södragården och den andra kvarnen och sågen tillhörde Östgötagården. Södragårdens ägor var markerade med N på kartan medan Östgötagårdens ägor var markerade med H. Kvarnarna låg i ett stort område som kallades Brånen. Området räknades till ängen och användes till svedjebruk. Ängsmarken vid Kårestadsån bestod av mader (blötmark).
Vid storskiftet 1776 fanns två små åkrar vid kvarnområdet. Vid laga skiftet år 1838 fanns betydligt mer åker. Och på 1950 fanns ungefär lika mycket åker som 1838. Nu, 2006, finns ingen åker kvar i området.
Under 1800-talet och fram till 1950 ökade åkerarealen i Kårestad på bekostnad av ängsmarken och på den ängsmark som inte blev åker planterades skog. Efter 1950 har sedan åkerarealen minskat i takt med jordbrukets minskande betydelse. Nu finns där betydligt mindre åker och ingen ängsmark kvar.
Vid laga skifte skedde en utflyttning av gårdarna till de områden som tilldelades jordbrukarna från byn. Byns omfång minskade på så vis radikalt och därmed dess betydelse. Kvar i byn blev då mest de som inte hade någon mark och givetvis de jordbrukare som fick byns omgivande mark. Husen hade tidigare varit koncentrerade till bykärnan.

Råd till markägare:

Undvik att i möjligaste mån göra så att kör- eller släpskador uppstår över fynden. Utför inte någon maskinell markberedning eller plantering på själva lämningarna.
Tag gärna bort träd vid lämningen så att dessa inte skadas av rötterna eller när träden sedemera faller. Var aktsam om det som ortens förfäder har slitit ont med att få till.
Mer detaljerade råd kan du få av skogsvårdskonsulenterna på skogsvårdsstyrelsens distrikt – varje lämning är unik och ger speci­ella möjligheter att skapa en värdefull kulturmiljö!

 

Grundregeln är att de enskilda objekten skall skyddas vid skogliga åtgärder.

Undvik maskinell markberedning på själva lämningen.

Lämna gärna ett antal 1,3 m höga stubbar runt lämningen så den syns även på vintern.

Planera gärna lämningen som en miljö inför framtiden.

Tänk över vilka kvarvarande ­kulturväxter Du vill skydda och vilka trädslag Du vill gynna på sikt. Och utför de åtgärder som främjar dessa.

Lövträd och hamlade träd fram­häver platsens karaktär av kulturlämning.

Gör gärna lämningen mer synlig genom att ta bort något extra träd invid lämningen vid röjning och gallring.

Våra skogar är fulla av spår som föregående generationer lämnat efter sig. Skogen är därför en del av det oersättliga historiska arkiv som finns. Bevara detta arkiv på bästa möjliga sätt till de som kommer efter Dig!

 

Faktablad – Kvarnlämning / Dammvall

Skog och Historia Fornminnen och Kulturminnen – Fornlämningar och Kulturlämningar … Projektet Skog och Historia visar oss var torplämningar, minnesmärken, tjärdalar, vägar, varggropar, m fl står att finna i våra marker i Kronobergs län.