Faktablad
Definition: Varaktigt övergiven åkermark, formad genom äldre tiders brukningsmetoder.
Fornåker, Västorp, Furuby socken.
Foto 2005 © Björn Möller
Foto på ett röse från östra kanten av sjön
Innaren, Växjö. Foto 2005 © Björn Möller
Kompletterande foton:
Ett röse hittades vid markberedning och därmed även
en fossil åker. Foto 2005 © Björn Möller
Röse Västorp
Röse, Västorp, Furuby socken.
Foto 2006 © Björn Möller
Stenkummel
Foto 2006 © Björn Möller
Röse Attsjö
Foto 2006 © Björn Möller
Kommentar: Tydligast syns den fossila åkern genom alla mindre stenhögar, ibland knappt skönjbara men vanligen med tydliga större stenar. Stenåldersåkrarna röjdes för hand och endast mindre sten togs bort. Dessa högar ligger tätare än de som kom senare.
Med ”fossil” avses en i terrängen synlig övergiven fas i odlingslandskapets framväxt. Åkermarken kan begränsas av t.ex. hak, terrasskanter eller diken. En svedja är ett specialfall av fossil åker i och med att inga (tydliga) former uppstår. Svedjor är normalt omöjliga att se med blotta ögat. Avgränsningar kan oftast ske endast med hjälp av en äldre lantmäterikarta eller efter en arkeologisk undersökning.
Omfattar även åkermark som fortfarande används om spåren efter äldre tiders bruk är mycket tydliga, dessa återfinns i kanterna/hörnen och gärna där marken är ojämnare.
Enstaka röjningsrösen registreras under lämningstypen Röjningsröse och är det fler rösen intill varandra så blir registreringen Röjningsrösområde, eller Område med röjningsrösen.
Stor noggrannhet måste iaktagas för att säkerställa områdets utbredning då de påverkar ägarens skötsel av marken, då de räknas som fast fornlämning. Samtidigt måste brukaren både informeras och ges möjlighet att bruka sin mark.
Andra sakord: Fossil åker, Röjningsröse/-område
Anmärkning: Röjningsrösområden kan vara väldigt små, i synnerhet om de ligger intill befintlig åker/äng eller intill igenplanterad åker/äng. Men lika gärna kan de vara ofantligt stora och passera genom många markägares marker. De följer sällan några gränser, även om det kan förefalla så. orsaken är att gårdarna tidigare sällan utökades utan endast fick nya brukare.
De minsta rösena vi hittade var ca 1 m diam och intill 0,2 m höga fyllda med sten som var 0,1 – 0,2 m stora. Dessa högar låg med ca 2 m lucka från varandra vilket betyder stenålder.
Om högarna är större låt säga 2-3 m i diametern och intill 0,5 m höga och där stenarna i högen är upp mot 0,3 m stora så ligger dessa med upp emot 10 meters lucka. Och då är vi mera inne mot den historiska tiden, t.ex. medeltid.
De högar som är uppbyggda på senare tid, under vad som kan kallas ”maskintiden” är högarna ofta minst ca 10 m i diameter och stenarna mycket stora, men oftast ännu bärbara. Stenlyft fanns visserligen redan på 1920-talet, och stenar lyfta med stenlyft avslöjas enkelt med att en järnkrampa är nerborrad i stenen eller så ses hålet efter järnkrampan. Stenarna ökar radikalt i omfång upp emot metern och mer därtill. Den här tidsepoken kunde man köra med häst och vagn eller mindre traktor och vagn runt högarna och lägga upp stenarna på varandra.
Under 1960-talet kom ännu kraftiga jordbruksredskap som kunde lägga upp bumlingarna överst på stenmurarna eller i särskilda högar, vi har sett stenar på 2-3 m i diameter!
Se även under rubriken; Bilder och fliken: Rösen av olika slag
Råd till markägare:
Undvik att i möjligaste mån göra så att kör- eller släpskador uppstår över fynden. Utför inte någon maskinell markberedning eller plantering på själva lämningarna.
Tag gärna bort träd vid lämningen så att dessa inte skadas av rötterna eller när träden sedemera faller. Var aktsam om det som ortens förfäder har slitit ont med att få till.
Mer detaljerade råd kan du få av skogsvårdskonsulenterna på skogsvårdsstyrelsens distrikt – varje lämning är unik och ger speciella möjligheter att skapa en värdefull kulturmiljö!
Grundregeln är att de enskilda objekten skall skyddas vid skogliga åtgärder.
Undvik maskinell markberedning på själva lämningen.
Lämna gärna ett antal 1,3 m höga stubbar runt lämningen så den syns även på vintern.
Planera gärna lämningen som en miljö inför framtiden.
Tänk över vilka kvarvarande kulturväxter Du vill skydda och vilka trädslag Du vill gynna på sikt. Och utför de åtgärder som främjar dessa.
Lövträd och hamlade träd framhäver platsens karaktär av kulturlämning.
Gör gärna lämningen mer synlig genom att ta bort något extra träd invid lämningen vid röjning och gallring.
Våra skogar är fulla av spår som föregående generationer lämnat efter sig. Skogen är därför en del av det oersättliga historiska arkiv som finns. Bevara detta arkiv på bästa möjliga sätt till de som kommer efter Dig!
Våra skogar är fulla av spår som föregående generationer lämnat efter sig. Din skog är därför del av det oersättliga historiska arkiv som det innebär. Bevara detta arkiv på bästa möjliga sätt till de som kommer efter Dig!
Faktablad – Fossil åker
Skog och Historia Fornminnen och Kulturminnen – Fornlämningar och Kulturlämningar … Projektet Skog och Historia visar oss var torplämningar, minnesmärken, tjärdalar, vägar, varggropar, m fl står att finna i våra marker i Kronobergs län.