Brott och Täkt

Faktablad

 

Definition: Fyndighet av råvara som utnyttjats för utvinning eller insamling.

 

Kompletterande bilder:

  

Rödjord, Ö om Lysteryd, Furuby socken. Närbilden från ett område V om Lysteryds vägen visar tydligt på
förekomsten av järn,i form av rostiga klumpar som ligger i ytan. Järnbiten är på ca kilot. Foto 2005 © Björn Möller

Slaggvarp, norr om Attsjö. Furuby socken. Undertecknad letar efter slagg, som också mycket riktigt fanns i form av rostiga klumpar. Foto 2005 © Björn Möller

 

Kommentar: Avser såväl förhistoriska täkter och stenbrott som historiska. Eventuella anläggningar och konstruktioner, t.ex. torkställningar för torv, beskrivs under denna lämningstyp men registreras inte separat. Järnet framställdes till en börja med av järnhaltig sten som togs upp ur sjöar och myrar, men även järnhaltig jord, s k rödjord användes. Järnet var då, liksom nu, en viktig handelsvara.

 

Anmärkning: En slaggvarp kan vara ytterst liten, eller som den vid Attsjö, rejält stora. Högen på bilden torde vara upp emot 4 m hög och ligger precis invid vägen norrut från Attsjö, bilden är tagen från vägbanan. På området växer mestadels tall.
Något vattendrag eller sjö i direkt anslutning fanns inte nu, däremot fanns tidigare en sjö intill Attsjö som dikades ut och idag mest är surmark.
I ett område invid vägen mot Lysteryd, utefter vägen mot Attsjö, finns också slagg, myrmalm, men här ligger den mera utspridd, och här finns även vatten kvar i ena kanten.
Så tidigt som i slutet av bronsåldern framställdes järn av rödjord och den togs från myrar och sjöbotten. Tillverkningen började med att malmen rostades för att sedan torka och befrias från rötter och jord. Själva malmen utvanns därpå i en blästerugn som kunde vara tätad av lera, var en stensatt grop i marken eller var kallmurad ovan jord. Under stark värme skiljdes därpå järnet från slaggen (skräpet). I början av järnperioden hade man svårt att skilja ut slaggen förmodligen för att det var svårt att få fram tillräcklig hetta. Järnet smälter vid xxx grader. Slaggvarparna syns ofta ganska tydligt då växtligheten inte är så bra där och i en sluttning syns slaggklumparna.

Wikipedia: Järn (latin: Ferrum) är ett relativt vanligt förekommande metalliskt grundämne. Järn förekommer i allotroperna alfa- och gammajärn,  ämnen om båda består av rent järn men med olika kristallstruktur. Järn har många användningsområden. Det används bland annat till verktyg och vapen och tidigare även till husgeråd. Stål är en vidareutveckling av järn och används inom de allra flesta områden.

 

Råd till markägare:

Undvik att i möjligaste mån göra så att kör- eller släpskador uppstår över fynden. Utför inte någon maskinell markberedning eller plantering på själva lämningarna.
Tag gärna bort träd vid lämningen så att dessa inte skadas av rötterna eller när träden sedemera faller. Var aktsam om det som ortens förfäder har slitit ont med att få till.
Mer detaljerade råd kan du få av skogsvårdskonsulenterna på skogsvårdsstyrelsens distrikt – varje lämning är unik och ger speci­ella möjligheter att skapa en värdefull kulturmiljö!

 

Grundregeln är att de enskilda objekten skall skyddas vid skogliga åtgärder.

Undvik maskinell markberedning på själva lämningen.

Lämna gärna ett antal 1,3 m höga stubbar runt lämningen så den syns även på vintern.

Planera gärna lämningen som en miljö inför framtiden.

Tänk över vilka kvarvarande ­kulturväxter Du vill skydda och vilka trädslag Du vill gynna på sikt. Och utför de åtgärder som främjar dessa.

Lövträd och hamlade träd fram­häver platsens karaktär av kulturlämning.

Gör gärna lämningen mer synlig genom att ta bort något extra träd invid lämningen vid röjning och gallring.

Våra skogar är fulla av spår som föregående generationer lämnat efter sig. Skogen är därför en del av det oersättliga historiska arkiv som finns. Bevara detta arkiv på bästa möjliga sätt till de som kommer efter Dig!