Faktablad
Definition: Lämning efter framställning av träkol. Lämning efter kolarkoja.
Kolbottnen skönjes med viss svårighet i landskapet, Rest av kolarkoja. Spisen är det som tydligast
oftast som ett antal ringformigt placerade gropar, framträder, här en ovanligt bra vid humlekull,
i bland som mindre ringformigt dike. Mittpartiet lätt Stenslanda; Tävelsås socken.
stenröjt och oftast lätt upphöjt mot omliggande mark. Foto 2005 © Björn Möller.
Nära Attsjö, Furuby. Foto 2005 © Björn Möller.
Kompletterande bilder:
Vänster och Höger: Rest av kolarkojor, båda med tydliga vallar på vardera sidan, i Furuby socken..
Foto 2005 © Björn Möller.
Foto 2005 © Björn Möller.
Foto 2005 © Björn Möller.
Kolbottenfynd Attsjö Furuby socken
Foto 2005 © Björn Möller.
Avser lämning efter framställning av träkol i grävd grop (kolningsgrop), i kolmilor (resmila och liggmila) och i ugnar för industriell kolning av trä. Kolningsgropar kan vara fångstgropsliknade, vid provstick påträffas dock kol- eller sotlager. Kolbottnens form är nästintill rund om den utgör en lämning efter resmila och rektangulär eller kvadratisk om den utgör en lämning efter liggmila.
Lämning efter kolarkoja registreras under Husgrund, historisk tid (kolning).
Andra sakord: Industrilämning/bruksruin annan, Kolbotten, Kolningsgrop.
Anmärkning: Kolbottnar är en av de vanligaste kulturlämningarna i skogen. De minner om en viktig epok i länets historia, nämligen järnbruksepoken, som tog sin början under första halvan av 1600-talet.
Kolbottnarna ligger ofta i skogsmark, hyggen eller i dess utkanter, men vanligen på slät mark. I några fall ligger de i en sluttning men då har man fått plana ut platsen för själva milan. Kolmilor har även gjorts under senare tid. Så sent som under andra världskriget gjordes milor för att få bränsle till småskalig industri och mindre hemman. Men kolmilor byggs även upp i studiesyfte för att på ett enkelt sätt visa hur milor tillverkas och även för att få fram kol till mindre smedjor och till grillar vid större fester. Det förekommer också, men inte så ofta, både ovala och fyrkantiga kolbottnar.
Kolframställning
Kolbottnar, ställvis omgivna av gropar
Kolbottnar, omgiven av vall
Skorstensmilor
Liggmilor
Tjärdalar/tjärrännor
Tjärtrattar/tjärmilor
Kolarkojor
Kolgårdar
I Uppland beräknar man att järnbruken förbrukade 400 st normalstora milor om året.
Tjärtrattarna infördes i Sverige från Finland under 1500-talet.
Skorstensmilan är den miltyp som uppfanns senast.
Råd till markägare:
Undvik att i möjligaste mån göra så att kör- eller släpskador uppstår över fynden. Utför inte någon maskinell markberedning eller plantering på själva lämningarna.
Tag gärna bort träd vid lämningen så att dessa inte skadas av rötterna eller när träden sedemera faller. Var aktsam om det som ortens förfäder har slitit ont med att få till.
Mer detaljerade råd kan du få av skogsvårdskonsulenterna på skogsvårdsstyrelsens distrikt – varje lämning är unik och ger speciella möjligheter att skapa en värdefull kulturmiljö!
Grundregeln är att de enskilda objekten skall skyddas vid skogliga åtgärder.
Undvik maskinell markberedning på själva lämningen.
Lämna gärna ett antal 1,3 m höga stubbar runt lämningen så den syns även på vintern.
Planera gärna lämningen som en miljö inför framtiden.
Tänk över vilka kvarvarande kulturväxter Du vill skydda och vilka trädslag Du vill gynna på sikt. Och utför de åtgärder som främjar dessa.
Lövträd och hamlade träd framhäver platsens karaktär av kulturlämning.
Gör gärna lämningen mer synlig genom att ta bort något extra träd invid lämningen vid röjning och gallring.
Våra skogar är fulla av spår som föregående generationer lämnat efter sig. Skogen är därför en del av det oersättliga historiska arkiv som finns. Bevara detta arkiv på bästa möjliga sätt till de som kommer efter Dig!
Faktablad – Kolbottnar och kolarkojor
Skog och Historia Fornminnen och Kulturminnen – Fornlämningar och Kulturlämningar … Projektet Skog och Historia visar oss var torplämningar, minnesmärken, tjärdalar, vägar, varggropar, m fl står att finna i våra marker i Kronobergs län.